Vacker kärlek
Erik nästan
springer från Klockringaregatan till spårvagnhållplatsen i Nylands
tull. Tant Nieminen har redan öppnat sin tidningskiosk. Erik läser
rubriken ”Finlands fina hämnd”. Han ser bilden, där Paavo Nurmi
springer den olympiska facklan i handen till Helsingfors olympiska
stadion.
Treans spårvagn närmar
sig längs Österlångatan. På hållplatsen ser han en som han inte
känner till. De hälsar försiktigt varandra. Så bör man kanske
göra om man är redan över tjugo år.
Erik känner sig
osäker, men samtidigt hänförd. Den här unga, ståtliga och vackra
människan vill han bli närmare bekant med. Men i spårvagnen lyckas
det inte. - inte ens vid torget, där de stiger av. Erik går till
saluhallen för att skära charkuterier. Hans nya förtjusnig
fortsätter med ettan upp längs Köpmansgatan.
Erik bor ännu hos sin
mor. Nu har han fått ett nytt motiv att dra sig ut ur moderns famn
och skaffa en egen bostad.
Följande morgon regnar
det. Lyckligtvis har Erik paraplyn med sig när de väntar på
spårvagnen. Erik bjuder skydd också till den nya, men ännu så
obekanta vännen. Och Erik får ett leende till tack.
Erik vågar fråga om
de kan träffa varandra på kvällen t.ex, på bron mellan Kuppis
fågeldammar. Han får ett godkännande svar.
- Klockan sju där nära bron, mitt arbete som biljettsörsäljare på bussstationen tar slut klockan fem., Erik hör en fulltonig och litet erotisk röst säga.
De träffar varandra
alltmer ofta och regelbundet. Filmen är deras gemensamma passion.
Erik Blombergs Den vita renen och Mirjami
Kuosmanen i huvudrollen väcker både oro och beundran.
På Bio Bios bakrad
smeker de känsligt varandra.
I AAA-baren brukar de
äta pyttipanna med två ägg. De sitter mellan fyra ögon, forskar
varandras drag och uttryck i hörnbordet. Erik kramar sin älskades
hand under och på bordet. De vet att de ser ut så förälskade att
de nästan skäms.
Mor är glad när hon
märker sin sons lycka. Erik har berättat att han hittat en sann,
kär vän och i ungefär samma ålder. Mera vågar han inte säga.
Han vet sin mors benägenhet att blanda sig i hans liv.
- Kom tillsammans till mig på söndagen, jag vill gärna se din älskade. Jag ska koka lammkålsoppa, hoppas hon tycker om den också
- Jag skall nog fråga min vän först, svarar Erik litet osäkert
Mors inbjudan är också
orsaken för deras första oenighet. Erik vill köpa choklad till sin
mor, medan Kaj rosor. Till slut köper de en
chokladkonfektask med rosbilder på.
- Du berättar sen till din mor, att du ska skaffa en egen bostad, säger Kaj uppmuntrad av sämjan.
Skribenten är en
evig idealist
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti